emilyispegeln

Så plötsligt sommar.
Det är mycket jag inte förstår, men Shanghais väder hamnar nog på min topplista. Från detta snöoväder blev det plötsligt så varmt att till och med en tunn tröja känns outhärdligt, ingen orkar göra något annat än att ligga halvt medvetslösa på gräsmattan och slötugga på en glasspinne (gärna den nyupptäckta med blåbärssmak).
Brevskriverier, musiklyssnande och allmänt njutande av livet.
Jag kan inte sluta ställa mig i vårt klassrumsfönster och fundera över vart alla människor där nere är på väg (majoriteten till sina lektioner, givetvis). Men jag menar, flickan där, varför ler hon så mycket? Och hon med den tomma fågelburen? Vad är historien med den? Och vad har han egentligen i fiolfodralet? Dikter, kärleksbrev, ett maskingevär?
"Lider du av för mycket fantasi, lilla vän?"
"Nej."
"Men, du har ju hela ansiktet fullt av den!"
"Ja, men jag lider inte av den."
(Omarbetad från en viss Astrid Lindgren-berättelse jag aldrig varit riktigt förtjust i.) Heh.
Det är helg.

Äntligen. Talar. De.